Knapphändigt

Min passion för knappar är en seglivad kärlekshistoria och mången tentaperiod har jag ägnat åt att sortera min samling i stället för att plugga. Jag är medveten om att detta kan räknas som gravt uppskjutandebeteende, men det är ju knappast knapparnas fel. Knappar utgör ett utmärkt och mångfunktionellt pysselmaterial och piffar lätt upp lite vadsomhelst. Här är ett litet urval av vad jag har gjort av mina små juveler utöver den rent praktiska funktionen: 

Kläder:

En intetsägande och knapplös omlottkofta fick ett lyft av en radda pärlemorknappar som kombinerad stängning och utsmyckning. En lite trist kofta blev roligare med knappar i olika gröna nyanser som utsmyckning runt halsringningen och några av de vanliga knapparna byttes ut mot andra och fick istället ta plats i kragen. En tråkig stickad polotröja fick ett nytt liv med en trio rejäla knappar på ena axeln och uppsprättad krage.

Accessoarer:

Här har en enkel tygväska fått sig en rejäl färgklick i form av en hel massa knappar med olika struktur, storlek och färger påsydda lite huller om buller.




Ett par tråkiga flipflops blev riktiga finskor med knappar i samma färgskala som sulorna (hade dem till och med på ett bröllop när jag var gravid, därav de smutsiga sulorna som man får tänka bort).



Smycken:

Ett halsband med knappar i blåa nyanser uppträdda på en dubbel snodd, i kors genom knapphålen när de finns fyra hål och bara med ena snodden när det finns två hål.











Ett armband av många små pärlemorknappar uppträdda som ett pärlhalsband på vanlig ståltråd och ett med knappar som ser lite diamantslipade ut med guldig baksida, trädda med ståltråd in och ut genom hålen så de sitter fast sida vid sida.




























  Ringar av rejäla pärlemorknappar surrade med stark tråd genom knapphålet på baksidan och ringen.


Alla mina knappar har jag hittat på loppis och second hand, mest prisvärt brukar det vara när man kan köpa osorterade påsar eller burkar fulla med smått och gott. Spännen och ringar till smycken finns på pysselaffärer.

Gulliga garnkycklingar och mönstrade ägg

Min fina farmor var lågstadielärare och jag har ärvt en hel arsenal av pysselmaterial efter henne. Än har jag inte gjort så mycket av det, men nu fick jag lust att knåpa ihop lite dekorationer inför påsk och kom ihåg farmors söta små garnkycklingar som vi brukade göra ihop när jag var liten. Jag hittade väldigt mycket mer inspiration i farmors stinna pysselpärm, men det får nog vänta till nästa påsk. Nu gjorde jag dessa små kycklingar (som är lite pilliga, men inte så svåra att göra) och lite äggprydnader  (som är busenkla att göra) till påskriset och en mobil på väggen. 

Kycklingarna görs såhär:

Rita en mall av en liten kyckling ungefär som den på bilden, rita av och klipp ut i styvare papper eller tunn kartong (jag tog mönstrad sådan som synes för jag tyckte det blev roligare så). Kycklingarna måste vara dubbla, så rita upp spegelvända motsvarigheter till varje kyckling. Ringen i mitten ska vara ett hål.


Lägg ihop kycklingarnas båda sidor och börja linda om dem med gult garn runt kroppen (inte huvudet och stjärten). Linda runt, runt med garnet tills hålet i mitten är så gott som stängt (en virknål kan vara bra att dra genom tråden med när det blir lite trångt).


Klipp sedan försiktigt upp garnet runt om hela kycklingen vid kroppskonturen. Bind med en tråd för att fästa garnet mellan de två delarna när allt är uppklippt och gör samtidigt en ögla för upphängning. Jämna till med saxen om det sticker ut lite garnbitar och burra upp garnbollen. Klart!



Kycklingarna är gulliga både som hängande utsmyckning i påskriset och liggande i ett rede, som det här jag knåpade ihop av en blombuketts-dekoration.

Äggen görs såhär:

Rita en äggform som mall och klipp ut det antal du vill göra i kartong. Klipp ut likadana former, fast dubbelt så många i tyg eller papper. Limma på tyg- eller pappersbitarna på båda sidor av kartongen. Sy slutligen igenom en dubbelvikt eller kraftig tråd i toppen för upphängning. Klart!

Äggmobilen görs på samma sätt, fast äggen sys ihop med varandra lite på sniskan istället.






Glad påsk!

Latmansdecoupage

Jag hade inte gjort något i decoupageteknik sedan jag tröttnat halvvägs genom en tavelram eller något under den förra hypen på 90-talet, men nu har jag insett att det kan vara mer än duttande med servetter och fått smak för det. Anledningen är att jag märkt hur snabbt och lätt det går att dekorera saker med hela pappersark. Jag kallar det latmansdecoupage.

Till exempel hade jag ett fint presentpapper som jag ville behålla lite av själv och då fick det pryda en tråkig bricka. Resultatet blev så bra att jag köpte några fler brickor på second hand och fortsatte. Nu har det nästan gått så långt att jag går och synar saker i ständig jakt på nästa potentiella decoupage-offer för det är klart beroendeframkallande!

















Jag använder ett kombinerat decoupage-lim och lack som stryks både under och ovanpå det som ska fästas, enkelt och smidigt. Det kostade en liten slant i inköp (Panduro), men är väldigt drygt och räcker till en hel drös projekt. När man limmar hela ark får man bara vara noga med att mäta så att det är rätt storlek från början och limma fast det med viss precision eftersom det är svårt att ändra efteråt. Sedan kan man behöva jobba ett tag med en mjuk decoupage-pensel på ovansidan så att luftbubblorna försvinner. Det gör inget att ytan bubblar sig lite av vätan, det mesta försvinner då limmet torkar.


Hyllan som jag har visat innan är ännu ett exempel. Här har jag använt dekorationspapper i origamistil (fast inte kvadratiska som synes). Det var lite mer pilligt att komma åt i så pass djupa fack (hyllan låg ner då det begav sig, men ändå), så resultatet blev en liten aning bubbligt, men ser ändå helt okej ut.





Det här är en bricka som jag gjorde till dottern av ett presentpapper från ett paket hon fick på tvåårsdagen. Tyckte pappret skulle passa fint på en liten bricka som jag hade köpt (och målat vit) till hennes teservis, men mönstret var lite glest, så jag klippte ut ugglorna och pusslade ihop dem tätare istället. Så till slut blev det inte alls något latmansdecoupage utan ett ganska pilligt pussel i vanlig decoupageteknik ungefär. Men rätt nöjda blev både jag och dottern med slutresultatet.

Kalasfint kakfat

Fina kakfat i flera våningar kan man knåpa ihop av några gamla uddafat i olika storlekar. Det finns visst färdiga mittpinnar att köpa också, men jag har gjort mina själv med gängad metallstav och muttrar och plattor efter att ha sett liknande skapelser i ett bageriskyltfönster i Amsterdam. Lite pilligt är det allt, men väldigt roligt. Man får räkna med ett visst svinn när man borrar i faten så det gäller att ha några back-up fat på lager.

Detta behövs:

Fat i olika storlekar (obs! bottentallriken måste ha en kant som är högre än muttern för att allt ska stå stadigt). T.ex. en knopp alternativt en kopp till toppen. 

En gängad metallstav och muttrar och plattor i samma storlek (jag har använt 5M). Det går åt dubbelt så många muttrar och plattor som man har tänkt att ha fat i tornet.

Metallsåg för att såga till önskad längd på stången (de brukar vara 1 meter långa), metallfil för att jämna till stången vid behov. Borrmaskin med stenborrsbit i samma storlek som staven. Silvertejp att sätta under och på tallriken där hålet ska borras. Bra underlag för borrning och t.ex. en gammal handduk att lägga under tallriken när man borrar.

Gör såhär:

Preparera faten med silvertejp och märk ut mitten. Borra försiktigt men bestämt hål i tallrikarna. Såga till stången i önskad längd och jämna till med filen om den blivit taggig. Börja nerifrån och stick staven in bottentallriken och skruva fast en platta och en mutter under den. Skruva sedan ner en platta och mutter ovanifrån för att fästa tallriken. Fortsätt med först en mutter och sedan en platta ner till önskad plats för nästa fat, lägg på fatet och fixera med platta och mutter. Fortsätt tills alla tallrikar är på och avsluta med en kopp fastsatt på samma sätt eller en knopp. Faten kommer lossna lite under arbetets gång och behöver skruvas åt ordentligt när allt är färdigt. Nu fattas bara kakorna!